Rikspolisstyrelsen har till uppgift att förse den övriga polisorganisationen med stöd och verktyg för att utföra sina uppgifter. Poliserna är i stort behov av IT-stöd och en av de stora uppgifterna för RPS är att hålla nere förvaltningskostnaderna så att de inte växer sig så stora att det inte finns pengar kvar till utveckling av nya system. Dessutom har RPS extremt stora krav på tillgänglighet av information, höga krav på säkerhet och spårbarhet på vem som tagit del av vilken information.

IT-stöden som krävs är av helt olika karaktär och finns inte att köpa på marknaden. Att utveckla varje enskilt system från början blir ofta väldigt dyrt i sig, men framförallt så kommer förvaltningskostnaderna att skjuta i höjden. Svårigheten är att hitta de gemensamma funktionerna eller delarna mellan de olika systemen. Det är ganska enkelt att inse att genom att använda samma sorts databas eller operativsystem finns det vissa besparingar att göra men de är inte så stora. Om man identifierar en funktion som är gemensam uppstår två huvudfrågor, Ett, om funktionen inte i detalj är lika vem skall då bestämma utforming av funktionen? Två, vem skall betala för utveckling, förvaltning och underhåll av funktionen?

Ida Infront har leverat fem olika system till RPS (och Statens Kriminaltekniska laboratorium). Vapenlicenshantering, Delgivningsystem, Schengen, Laboratoriesystem och DNA register. Dessa fem är i sig väldigt olika men bygger på samma grundplattform och förvaltning av dessa sker i en gemensam förvaltningsgrupp, där tid och pengar avsätts för att utveckla gemensamma komponenter som återanvänds i de olika systemen. Genom detta har förvaltningskostnaderna sjunkit från dryga 40% till 8% av utvecklingskostnaderna. Utöver detta har utvecklingstiden för nya system minskat i samma storleksordning.